FASQ - Frequently
Asked Silly Questions!
Har du någon gång varit ute och cyklat med liggcykel så förstår du nog vad
denna sidan handlar om. När du cyklar med liggcykel så får du många konstiga
frågor och reaktioner. Har du någon rolig fråga eller situation du råkat ut för
på grund av din liggcykel så skicka in den till mig, Jan-Inge (webmaster@liggister.org) så kanske den
hamnar på den här sidan.
Klassikern är fortfarande när vi var ett gäng liggcyklister på väg till
starten på Hallandsloppet och vi får frågan om vi är cyklister och någon i vår
grupp svarar - Nä vi är liggister! Jag vet fortfarande inte om det var Borgis som
svarade eller vem var det?
Andra frågor jag brukar få är om jag är handikappad. Då brukar jag svara att
kroppen är det inget större fel på men huvudet kan jag inte svara för!
Ibland när man cyklar i stan och slingrar sig fram mellan gående, bilar,
hundar andra cyklister och kört förbi några och sen blir ikapphunnen vid ett
rödljus och får frågan om en sådan där sak går att cykla på. Vad svarar man då?
Hundar är förresten en historia för sig. Många hundar gör utfall mot en när
man passerar. Lite otäckt för jag på min cykel är på samma höjd som hunden. En
kollega till mig som såg mig på långt håll framifrån trodde att jag var en
springande hund. Kan det vara svaret eller är det för att man sitter och sparkar
med fötterna framför sig som hundarna blir lite agressiva?
Många brukar skämta och säga åt mig att inte somna eller har du inte stigit
upp ur sängen än.
Många tonåringar skrattar hysteriskt eller hånfullt, barn brukar bli mycket
glada och många vuxna vågar inte titta eller försöker se så lite överraskade ut
som möjligt.
Högerregler och stopptecken åsidosätts ofta och man blir framvinkad av glada
bilister som vill se hur det ser ut när man startar och cyklar iväg. Ofta
upptäcker jag också att en bil ligger jämsides med mig och tittar jag då upp så
sitter en hel familj och vinkar och skrattar åt mig.
Många vanliga cyklister försöker köra om en och pressar och pressar och sen
när de kommit om så faller de nästan ihop och blir omkörda direkt. Jag förstår
inte riktigt detta beteende vad försöker de bevisa?
/Jan-Inge
------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Fick en kul kommentar en dag när jag kom hem med flygtaxi och min gamla Trike
stod på uppfarten. "Jaså, det är här den där cykeln bor."
/ peppar@cdt.luth.se
-------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Barn är mest positiva. Kan ropa tvärs över gatan "Har du en över till mig"
eller "var köper man en sån?". En rolig och kärnfull kommentar från en kille
var: "Är det jobbigt?!"
En del vuxna (särskilt män) och ungdomar verkar ha ett öppet och nyfiket
sinnelag kvar och kan utropa förtjust "vilken fin cykel" o d. I bilen verkar
folk vara mindre blyga, tittar, tutar, vinkar etc, och lämnar gärna gott om
plats på vägen.
En given succé var när jag cyklade genom ett hav av studenter. Unga killar är
mer hånfulla i kommentarerna, kanske för att de måste impa på tjejerna?
Konstigt nog så upplever jag kvinnor i högre grad vara nedlåtande än män, så
någonstans i åldrarna verkar det vända och tävlingsinstinkt och behov av att
trycka ner det som är spännande och annorlunda och roligt hoppar över på det
andra könet... enligt min högst blygsamma gallup. Någon som har någon fundering
kring detta?
En rolig grej var en man som kritiskt ropade tvärs över gatan, just som jag
passerade ett gäng ungdomar på rollerblades: "Går den där att styra?!"
Jajjemän, svarade jag, och gjorde en 90-graders gir rätt ut över gatan,
passerade mannen för att sedan fortsätta på cykelvägen på andra sidan.
Jag är väldigt kritisk till alla som har sina små älsklingar lösa utan att ha
pli på dem. Jag talar om hundar nu. Tyvärr är det alldeles för vanligt. Hundar
är ingen leksak!
Kor och hästar i hagar blir nyfikna, särskilt om man talar så att de känner
igen en människoröst. Hästar är annars rätt så spattiga. På vägen är de rent
farliga och hamnar lätt i sken: De blir fullständigt skräckslagna. Det är bara
att kliva av och ställa sig upp. Hästar är skyddade på vägen, så det är bara att
visa respekt, och det utan knot!
Jag blev upphunnen av en cyklist med fullständig mundering en gång och vi kom
i samspråk. Han blev glatt impad på den fart jag kunde hålla på rak väg och
utför. Men när det blev uppförsbackar drog han naturligtvis iväg. Ett par andra
fartdårar på MTB kommenterade "Det där ser skönt ut!", fått den kommentaren från
racercyklister också, men mest ett tyst tummen-upp eller vad de nu gör med
handen som det sticker ut åt sidan åt en.
Vanliga cyklister blir gärna smått ansträngda och verkligen ser ner på en. En
del tanter blir rent sura och skrynklar ihop ansiktet av avsmak. Andra tjejer
tar i så det knakar för att komma om en. Den ofta påstådda frånvaron av
tävlingsinstinkt jämfört med killar... var är den?!
/B be_dal@yahoo.se
-------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Jag kan berätta hur det är med liggcykel i Kina. I Beijing hade jag jämt en
svärm med 50 till 500 (femhundra) Kineser bakom- och intill mig. Dom var stolta
med sina (giraff-)cyklar som de putsade och underhöll pedantiskt. Plötsligt dök
det upp bland dom någonting helt främmande: "Är det en cykel eller vaddå?". "Han har
pedaler! Och bromsar som på en cykel. Och han svänger". Oj, vilken cykel!". Dom
cyklade och forskade månskeppet. Ibland krockade dom med varandra. Hos polisen
som reglerar trafiken vid korsningar hade jag privilegium: han stoppade alla
motordrivna fordon och jag fick företräde. Det var kungligt att ha vilocykel med
sig till Kina. På landsbyggden i Shangdongprovinsen fick jag ibland grattis
lunch mot att restaurangpersonalen kunde prova min cykel. Så var det för 15 år
sedan. Jag undrar om det fins vilocyklar i Kina nu. Vet någon om detta?
Hälsar Stefan Udovic
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Många kommentarer får jag. Den bästa hitills av en granne som ställde sig och
tittade på mig med bekymrad min och sa "jahaja, såhär kan det gå när man köper
cykel i kartong och försöker montera själv"
Nils nilsulveson@hotmail.com
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Appropå liggister. En kompis kommentar när han såg liggistertröjan med min
putande mage: Sittfläsk har jag hört talas om tidigare, men ligg-ister var något
nytt!
/Jan-Inge
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Jag vill bidra med en historia som tyvärr inte är självupplevd.
Magnus i Partille var för några år sedan ute och cyklade med sin hemmabyggda
Peer Gynt-kopia (lång hjulbas, undersätesstyrning) i Slottskogen i Göteborg. En
äldre dam kliver rakt ut i vägen framför honom och ropar 'stopp,stopp'! Magnus
tvärstannar och undrar vad hon vill, och hon förklarar för honom att cykeln är
livsfarlig och att han inte får cykla vidare med den. Efter flera försök att
förklara att hans fordon inte är livsfarligt, och att man visst får cykla med
det, ger han upp och får köra runt henne för att komma vidare...
Med vänlig hälsning,
Peter Markusson
-------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Apropå det här med kommentarer: När en kollega (som är gammal
återfallsknutte) fick se min Hurricane utbrast han:
- Tänk att sätta en
250-kubikare på den!
olaf noll@telia.com
------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
På tal om historier erinrar jag mig en lustighet jag råkade uppleva under min
första längre cykelfärd för en massa år sedan.
Jag hade startat från min hemstad Eskilstuna och trampade söderut. Vid
Äsköping (Julitta) ungefär 50 km söder om Eskilstuna stannade jag för att handla
i en affär och när jag kom ut ur affären mötte jag en gammal farbror och vi
började prata. Efter ett tag frågade han mig hur långt jag skulle cykla. Till
Paris sade jag sanningsenligt och då tittade gubben lite frågande på mig och så
sade han: "Paris? Ja, jag vet inte var det ligger, men det låter långt!" Och det
kunde jag för all del hålla med om.
Göran goran.hartzell@telia.com
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Jo, själv har jag på min trike blivit tillfrågad vilket handikapp jag hade,
av en rullstolsburen. Smått generad fick jag tillstå att jag inte har några
handikapp...
Sedan blev jag biten av en hund en gång. Jag kom farande in på hundens
bondgård, och det tyckte tydligen jycken illa om. Detta var i Holland i fjor
våras, och hundens husse var där. Jag var rätt förbannad, men hussen talade inte
Engelska, och jag talar inte holländska, så någon diskussion uppstod inte.
Sverker
